Ruotsalainen päivälehti kertoo holokaustin laajuudesta

Förintelsen var värre än man trott

Julkaistu tänään 17:52

Natsien tuhoamiskoneisto keskitysleireineen, tuhoamisleireineen, pakkotyöleireineen, työleireineen ja  ghettoineen oli paljon laajempialainen mitä ollaan aiemmen tiedettykään.Uuden kartoituksen mukaan  näitä on luetteloitavissa 42 500  eri puolilla Eurooppaa.

Den nazistiska förintelseapparaten med koncentrationsläger, förintelseläger, slavläger, arbetsläger och ghetton var långt mer omfattande än vad man tidigare vetat. En ny kartläggning listar 42.500 olika sådana platser runt om i Europa. 

Kartoitusta ovat kolmentoista vuoden ajan  suorittaneet  Washingtonin  amerikkalaisen Holokaustimuseon  historioitsijat . N.Y. Times  esitti tulokset pitkässä artikkelissaan  nyt pyhänä.

Kartläggningen har gjorts av historiker vid det amerikanska Förintelsemuseet i Washington, och har pågått i tretton år. I helgen beskrevs resultaten i en längre artikel i New York Times.

 Tutkijat ovat käyneet systemaattisesti läpi  Euroopan maa maalta, alue alueelta ja dokumentoineet natsien kuolemantehtaita, keskitysleirejä ja muita laitoksia.  Kaikkein tunnetuimmat tuhoamisleirit kuten esimerkiksi Auschwitz-Birkenau, Treblinka, Sobibor, Majdanek ja muutamat muut  vastasivat suurimmasta  tappamisesta.

Forskarna har systematiskt gått igenom Europa land för land, region för region och dokumenterat nazistiska dödsfabriker, koncentrationsläger och andra anläggningar.

De mest kända förintelselägrelägren som till exempel Auschwitz–Birkenau, Treblinka, Sobibór, Majdanek och några till stod för den största delen av dödandet.

Mutta natsien muita  leirejä  mukaan luettuna varsinaiset kuolemanleirit  oli  huomattavasti  enemmän  vuosina 1933- 1945.

Men nazisternas olika läger, inklusive de rena dödslägren, var betydligt fler än så under perioden 1933 till 1945.

Kaksi  johtavaa  tutkijaa Geoffrey Megargee ja Martin Dean  ovat  mukana projektissa, jonka tuloksena on   hakusanateos,  Ensyklopedia, jonka kaksi osaa jo on ilmestynyt  Holokaustimuseon toimesta ja vielä viisi osaa on suunnitteilla.
 http://www.ushmm.org/research/center/encyclopedia/

Geoffrey Megargee och Martin Dean är två av de ledande forskarna bakom projektet som resulterat i en encyklopedi, där två volymer redan publicerats av Förintelsemuseet och ytterligare fem är planerade.

 Kun nämä tutkijat aloittivat työnsä vuonna 2000 he odottivat  löytävänsä noin 7000  natseihin liittyvää leiriä  lähtökohtanaan ne  arviot, mitä toisesta maailmansodasta oli  tehtynä. Mutta  lopullisesta luvusta tuli kuusinkertainen, kertoo New York Times.

När de startade arbetet år 2000 hade de, med utgångspunkt i uppskattningar gjorda efter andra världskriget, förväntningar om att finna runt 7.000 olika nazianknutna läger. Den siffran blev till sist sex gånger så stor, skriver New York Times.

Tällä kertaa  holokaustihistoriaan lisätyistä  leireistä ja paikoista   monet ovat olleet   unohdettuina ja toisia on tuntenut vain  eri alueitten paikalliset asukkaat  idästä  Venäjältä  länteen Ranskaan asti mainiten.  Erilaiset leirit  vaihtelivat  suuresti  niin kooltaan kuin organisatioltaan aivan niitten tarkoituksiensa mukaan.

De läger och platser som nu tillförs förintelsehistorien har många länge varit glömda, och andra kända bara av de boende i de olika regionerna, från Ryssland i öster till Frankrike i väster. De olika lägren varierade kraftigt i storlek och organisation, allt efter deras syfte.

 Listojen, karttojen ja muiden faktojen dokumentaatio käsittää 980 keskitysleiriä, 30 000 pakkotyöleiriä, 1 150 juutalaista ghettoa  Euroopan eri kaupungeissa , 1000 sotavankileiriä, 500 ilotaloa täynnänsä seksiorjia sekä tuhansittain muita leirejä, muun muassa  läpikulkuleirejä, poliittiisten vankien leirejä, eutanaasialeirejä vanhoille, sairaille ja  invalideille ja erityisiä pakkosterilisaatioleirejä tai  sotavankien germanilaistamisleirejä. 

Dokumentationen i form av listor, kartor och andra fakta inkluderar 980 koncentrationsläger, 30.000 tvångsarbetsläger, 1.150 judiska ghetton i olika europeiska städer, 1.000 krigsfångeläger, 500 bordeller fyllda med sexslavar och tusentals andra läger, bland annat transitläger, läger för politiska fångar, dödshjälpsläger för gamla, sjuka och handikappade, och särskilda läger för påtvingade aborter, eller för "germanisering" av krigsfångar.

 Pelkästään Berliinistä on tutkijat pystyneet osoittamaan seillä olleen noin  3000 erilaista  natsileiriä. Hamburgissa vastaava luku oli 1300. kummassakin tapauksessa  nämä uvut herättävät jälleen kysymyksen, mitä saksalisten yleensäkin pitäisi tai olisi pitänyt tiettää välittömässä läheisyydessään taaphtuvista  asiosita. Tutkijoiden arvion mukaan tapettiin tai  pidettiin vangittuina  eri leireissä 15- 20 miljoonaa ihmistä.

Bara i Berlin har forskarna kunnat belägga att det fanns omkring 3.000 olika nazistiska läger. I Hamburg är motsvarande siffra 1300. I båda fallen är det siffror som än en gång väcker frågor om vad tyskar i gemen borde eller måste ha vetat om vad som försiggick i deras omedelbara närhet. Forskarna räknar med att mellan 15 och 20 miljoner människor dödades eller satt fängslade i de olika lägren.

Juutalaisia lasketaan surmatun  5-6 miljoonaa natsien eri leireissä ja heistä puolet  mainituissa suurleireissä ja ghettoissa. Sitä paitsi romaaneja, poliittisia  vankeja, sotavankeja, homoseksualisteja ja muita surmattiin 4-5 miljoonaa natsihallinnon aikana.
 
Mellan fem och sex miljoner judar beräknas ha dödats i nazisternas olika läger, varav hälften i de stora lägren och ghettona. Dessutom uppskattas mellan fyra och fem miljoner romer, politiska fångar, krigsfångar, homosexuella och andra ha mördats under naziregimen.

 DN- lehden ruotsalaisen artikkelin on kirjoittanut

Staffan Kihlström 

Suomennos  3.3. 2013